Ernst-Ludvig

Bild1  
 

  
64743_3947366422675_1458605376_n

Ernst-Ludvig

 

sveriges-flagga

Glaskonstnär född 1952 i Linköping och idag bosatt i Karlstad sedan 1984. Har studerat vid Kyrkeruds Estetiska Folkhögskola i Årjäng & Konstfack i Stockholm. Arbetat som bildlärare sedan 1975, Intresset för glaset växte sakta fram som uttrycksmedel under 1990-talet, Tekniker som sandgjutning, fusing och formblåsning i kombination med sten, järn och trä blir till skulpturer där ljuset och rörelsen har en central roll. Bergdalahyttan i Småland är en viktig samarbetspartner tillsammans med norska Magnor Glassverk och Mdina glass på Malta, Ernst-Ludvig finns representerad i Sverige, Norge, Italien, Malta och USA med sin glaskonst.

engelska-flaggan

Ernst Ludvig is a glass artist. Born 1952, Linköping, Sweden, he lives in Karlstad, Sweden, since 1984. Having studied at Kyrkerud’s School of Art (Folk High School) in Årjäng and Konstfack (University College of Arts, Crafts and Design) in Stockholm, he is an art teacher since 1975. His interest in glass as an art form and a way of expressing himself began in the 1990s. Different techniques, such as sand casting, fusing and glassblowing, in combination with stone, iron and wood, are used to form sculptures in which light and movement play a central part. Bergdalahyttan of Småland, a glassworks in Sweden is an important partner, along with Magnor Glassverk in Norway and Mdina Glass in Malta. Ernst-Ludvig’s glass art is represented in Sweden, Norway, Italy, Malta and the USA. 

Flag_of_Spain_(Civil)_svg Ernst Ludvig es un artista del cristal. Nacido en 1952, en Linköping, Suecia, vive en Karlstad, Suecia, desde 1984. Después de haber estudiado en la Escuela de Arte de Kyrkerud (Escuela Superior Popular) en Årjäng y Konstfack (Colegio Universitario de Artes, Artesanía y Diseño) en Estocolmo, es profesor de arte desde 1975. Su interés por el vidrio como forma de arte y modo de expresarse se inició en los noventa. Ernst Ludvig utiliza diferentes técnicas, como fundición en arena, fusión y soplado de vidrio, en combinación con piedra, hierro y madera, para formar esculturas en las que luz y movimiento juegan un papel central. Bergdalahyttan de Småland, una fábrica de vidrio en Suecia es un socio importante, junto con Magnor Glassverk en Noruega y Mdina Glass en Malta. El arte de cristal de Ernst-Ludvig está representado en Suecia, Noruega, Italia, Malta y los Estados Unidos.

Flag_of_Italy_svgErnst Ludvig è un artista del vetro. Nato nel 1952 a Linköping (Svezia), vive dal 1984 a Karlstad (Svezia). Ha studiato presso la Scuola d’Arte di Kyrkerud (Folk High School) di Årjäng e Konstfack (University College di Arti, Mestieri e Design) di Stoccolma, ed è insegnante d’arte dal 1975. Il suo interesse per il vetro come forma d’arte e modo di esprimere se stesso è cominciato negli anni ’90. Ernst Ludvig utilizza diverse tecniche, come colata in sabbia, fusione e soffiatura del vetro, in combinazione con pietra, ferro e legno, per creare sculture in cui luce e movimento giocano un ruolo centrale. Bergdalahyttan di Småland, una vetreria in Svezia, è un partner importante, insieme a Magnor Glassverk in Norvegia e Mdina Glass a Malta. L’arte vetraria di Ernst-Ludvig è rappresentata in Svezia, Norvegia, Italia, Malta e negli Stati Uniti.

russia_republic_m

Эрнст Людвиг – художник по стеклу. Родился в 1952 году в шведском Линчепинге, с 1984 года живет в Карлстаде. Получив образование в школе искусств «Киркеруд» (Народная высшая школа) в Оренге и стокгольмском «Констфаке» (Колледж искусств, ремесел и дизайна), с 1975 года преподает искусство. Его интерес к стеклу как виду искусства и способу самовыражения проявился в 90-х годах. Для создания фигур, в которых свет и движение играют ключевую роль, используются различные техники, такие как литье в песчаные формы, фьюзинг и выдувание стекла в сочетании с камнем, железом и деревом. Смоландский «Бергдалахиттан», стекольный завод в Швеции, является важным партнером, наряду с норвежским «Магнор Глассиер» и мальтийским «Мдина Гласс». Стеклянные произведения искусства Эрнста Людвига представлены в Швеции, Норвегии, Италии, Мальте и США.

tysklands-flagga

Ernst-Ludvig ist ein Glaskünstler 1952 in Linköping, Schweden geboren. Er wohnt seit 1984 in Karlstad. Er hat an Kyrkeruds Ästhetische Volkshochschule in Årjäng und an Konstfack (Kunstfachhochschule) in Stockholm studiert. Seit 1975 arbeitet Ernst-Ludvig als Bildlehrer. Sein Interesse an Glas wuchs langsam als ein Mittel des Ausdrucks in den 1990er Jahren. Techniken wie Sandguss, Fusing und Formgeblasenes Glas in Kombination mit Stein, Eisen und Holz werden verwendet um Skulpturen zu bilden, wo das Licht und die Bewegung eine zentrale Rolle spielen. Bergdalahyttan in Småland ist ein wichtiger Partner zusammen mit Magnor Glassverk in Norwegen und Mdina Glas in Malta. Ernst-Ludvig ist in Schweden, Norwegen, Italien, Malta und den Vereinigten Staaten mit seinem Glas vertreten.
                         

Glashöst 2009, dagboksberättelse från ett besök i Glasriket!

SL742414

Torsdagen den 8 oktober lämnade jag Karlstad i höstliga färger. Asfalten var gråsvart av nattens fuktighet och äntligen var jag på väg till Kronberg och glasriket! Tidigare under året hade jag besökt glasriket under en sommarvecka och man kan säga att den resa jag gjorde nu var en avslutning av den förra. Efter många mil genom det böljande svenska landskapet kom jag fram till Bergdala glasbruk. Klas och Monica på Bergdala Värdshus gav mig samma positiva bemötande som alltid .Över en kopp kaffe pratade vi om livet, om glas och om min vistelse i Småland. Samtalet avslutades med att jag fick nyckeln till rum 11. Här skulle jag bo några nätter i det gamla rödmålade arbetarhuset som nu är vandrarhem. Efter en stunds uppackning och en god fläskpannkaka med rårörda lingon, avslutade jag kvällen med ett glas whisky och dagens Smålandspost. God natt!

Nästa dag vaknade jag kl.05.16 och kände mig kristallklar, pigg och redo att möta dagen. Här fanns det ingen tid att förlora, här måste man utnyttja varje minut! Upp och hoppa! Det jag upplever som så positivt med Bergdala glasbruk är att allt ligger inom samma område. Det känns familjärt och storstadens jäkt lyser med sin frånvaro. Tystnaden gör att man reagerar för varje fordon som färdas på ”Storgatan”. Vem var det? Jag måste också tillägga att det är svårt att både ringa och bli nådd på sin mobil här. Jag har bara hittat en plats med möjlighet till mottagning utanför vandrarhemmet och det är vid 50-skylten österut.

På väg till hyttan kände jag mig förväntansfull och väl där inne möttes jag av välbekanta personer; Bosse Andersson, Magnus Carlsson, Mikael Axenbrant, Fredrik Persson och Linda Olofsson. Alla lika tillmötesgående och positiva till att jag kom. Arbetet med att blåsa och driva glas var i full gång. Doften och värmen av varmt glas förhöjde upplevelsen av mitt besök! Bosse Andersson hittade små pauser där vi pratade om sommaren och om livet på Bergdala. ”Håkan Gunnarsson är ledig idag och  kommer åter på måndag”, var det sista Bosse sa innan det var dags för frukost!. Samtidigt som det var rast i hyttan kl. 09.00 så serverade Klas och Monica mig frukost på Värdshuset. Här fick smaklökarna arbeta för högtryck! Här serverades det ekologiskt och närproducerat! Smålandsposten hann visa alla sina sidor innan frukosten var avslutad.

Klas: ”Ikväll är det en konsert i Folkets Hus i Kosta  ’The story of Johnny Cash’ Ted Åström och Jerry Carlsson är det som underhåller!” Vi fattade ett snabbt och enhälligt beslut; vi åker…..

Monica: ”Jan, jag serverar en ny maträtt här kl. 18.00 och du är välkommen till bords!”Jag tackade självfallet ja till inbjudan!

 Jag lämnade Bergdala och körde på smala, ringlande grusvägar till Kosta och gjorde dagens första stopp vid glasbruket. Här var det tyst och öde och sommarens turister hade inte lämnat några spår efter sig. Min bil var den enda som stod på den stora parkeringen. Vilken tur, ingen risk för parkeringsskador! Mina skor fick vandra vägen till Orrforsbutiken där jag gjorde en svepande tur genom lokalen. Nya glas, bra priser, fynd? Nä, det var det gamla vanliga glaset, inga fräcka nyheter. Mingel, 120 kr för sex glas. Nej, det fick vara för denna gång och plånboken fick sova ett tag till!

Nästa mål blev Kosta-Boda-butiken. Min första tanke inne i lokalen var att där var jag helt ensam förutom ett par arbetande kvinnor borta vid kassan. Kunde detta löna sig?? Det var inte första gången jag besökte butiken så jag tog vant min väl utarbetade runda mellan hyllorna för att hinna se allt som där exponerades! Kjell Engman, Bertil Vallien, Göran Wärff och Ulrika Hydman-Valliens andrasortering finns här i tonvis. Mitt besök avslutades med en titt in i det inglasade rummet med konstglas. Kjell Engman, limiterad upplaga, 18.000 kr, Bertil Vallien, Huvud. 11.000 kr och en glasklump bemålad av Ulrika, 20.000 kr. Det kändes lite som om tiden hade stått stilla i objekten, uttrycken och formgivningen. Nu var min hjärna redo att avsluta besöket i Kosta och att köra vidare till Transjö Hytta, ”Glasets Mecka”.

 Innan jag lämnade Kosta besökte jag Folkets Hus för att reservera två biljetter till kvällens föreställning. Väl inne i lokalerna var det som att ha rest tillbaka till 1950-talet. Även här tycktes tiden ha stannat med undantag för gardinerna i svart och vitt som var designade av Ulrica Hydman Vallien.. Mitt inne i huset satt ett gäng äldre herrar och pratade gamla minnen och jag ställde frågan rakt ut i rummet: ”Kan man reservera platser till kvällens förställning här?”Snabbt fick jag ett ett svar på bredaste småländska: ”Du går in där, så hittar du Cliff!”Jag hann tänka att det måste ha varit Cliff Rickard som påverkat mor och far till namnet.

Jag lämnade Kosta med två reserverade platser till kvällens föreställning kl. 20.00. Volvon tog mig vidare ut på väg 28 i riktning mot Emmaboda. Efter några kilometer stod vägskylten och pekade in till vänster, Transjö. Snart var jag framme i den lilla byn med rödmålade stugor och ladugårdar. Här till höger bor Jan-Erik Ritzman och lite längre fram svängde jag vänster för att snart vara framme vid Transjö Hytta..Om paradiset finns i Småland, så heter platsen Transjö! Här har Jan-Åke Carlsson och Ritzman byggt upp en hytta för att framställa konstglas av världsklass. Grusvägen till hyttan följer kanalen och är smyckad med glas i regnbågens alla färger, som med sina speglingar och reflexer skapar en symfoni av spröda toner. I vattnet, i träden och på stenarna berättar glaset att ”här finns jag, se mig!”Om jag skulle sätta en titel på det musikstycket, så skulle det bli ”Nordiskt light glass symfoni.”

Dörren till hyttan stod öppen och där inne höll Dan Clausen & Lars Skulberg på att utveckla och förverkliga sina idéer i glas. Dan kommer från Danmark och har varit i glasriket under en längre tid; hyttmästare på Lindshammare, verksam på Orrefors, Åfors och nu elev hos Ritzman och Carlsson. Att det var kärleken till Ritzmans dotter som fick honom att stanna kvar i Sverige är ingen hemlighet. Lars Skulberg har sitt ursprung i Norge och efter en längre vistelse i Tyskland kom han till Glasskolan i Kosta och därefter till Transjö. Enligt Ritzman tillhör dessa grabbar de skickligaste och bästa i Sverige! Båda två bor i samma hus ett stenkast från hyttan på andra sidan kanalen. Jag ställde mig på säkert avstånd för att inte störa och stå i vägen för deras arbete. När glaset var drivet och klart, knackades glaspjäsen av från pipan och fördes snabbt in i kylugnen av Lars. Svettiga efter ett hårt, varmt, tungt och tempofullt arbete var det sedan äntligen dags för en stunds paus.”Vill du ha en cola?”Ja tack, blev mitt svar och några burkar Coca Cola hämtades från ett angränsande rum. Jag tackade för senast och berättade att jag åter var på ett besök i glasriket. På min undran om inte Carlsson och Ritzman arbetade den dagen fick jag till svars att de var i Målerås för ett möte. ”Förresten kan inte Ritzman jobba i hyttan för han har slagit en slägga rakt på sin tumme. Den är blev platt som en pannkaka”, tillade Lars.

SAMSUNG DIGITAL CAMERA

 Efter en stunds samtal kom vi slutligen fram till att hungern började kräva sitt. Nu körde jag åter till Kosta och stannade utanför Pizzerian. Beställde Calzone och sallad. Under resan tillbaka till hyttan i Transjö spred sig en lockande doft av ost, skinka, pizzakryddor och nybakat bröd i bilen. ”Varsågoda!”, och det dröjde inte länge förrän pizzakartongerna gapade tomma. Vi ställde oss utanför hyttan och njöt av solen och den friska höstluften. Jag berättade att gänget från Mdina glas skulle komma först till våren 2010. Vid mitt tidigare besök hos Dan & Lars hade de lovat att ställa upp och hjälpa maltesarna med graaltekniken. Om allt blir som planerat åker killarna till Malta och lär upp glashantverkarna på Mdina glas. Vi får se vad som händer.

 Vi gick nu till galleriet där min glasskulptur stod kvar efter sommarens inköp. En av orsakerna till besöket i Småland var just detta att hämta skulpturen gjord av Ritzman. Dan tog fram den stora nyckelklippan och låste upp. Det kändes som en kyrkdörr och väl inne slogs man av den sakrala atmosfären och alla unika glaspjäser som producerats inne i hyttan. Till höger innanför dörren hade Dan och Lars sina alster och på hyllorna stod det elevarbeten.  Glassvamparna från sommaren var borta och nu lockade härligt nya unika objekt på hyllorna. Vasen med fem hål som Dan var så stolt över, hade funnit sin köpare. Vi gick in i utställningsrummet och där stod min glasskulptur, ”Malanhga”! Dan tog ett säkert tag och lyfte den tunga pjäsen till disken och började packa in den i plast. Allt för en säker transport till Värmland! När allt var betalt och klart hade jag köpt ytterligare en glasskulptur av Ritzman, ett huvud i klarglas. Man kan säga att jag fick den på köpet, tack vare att jag hade glasriketpasset som ger 10%. Jag tog glasskulpturen istället för ett lägre pris på Malanhga! Efter att jag hade burit in glaset i bilen stod vi en stund och pratade och vi mindes den lilla killen som hade besökt butiken sommaren innan med sin pappa. Pojken hade fått ett nytt teleskopkastspö som han var mycket stolt över. Nu bar det sig inte bättre än att gäddraget, som hängde och slängde vid spöets spets, fastnade i killens ben och gick in så pass långt att ett besök på närmaste akutmottagning blev ett måste! Det var nog den största ”gädda” som fångades i Småland den sommaren!

Under mitt besök i juli månad hade Fredrik Nilsen skapat en organisk glasskulptur i Transjö hyttan och den skulle jag ta med mig till Värmland. Lars visade mig vägen upp till deras hus och där blev man utskälld av en hund! Utanför det rödmålade huset stod Fredriks glas på en hög stubbe och levde sitt eget liv! Solskenet lockade i glaset fram alla bruna valörer man kunde tänka sig. Det var en fängslande glasskulptur som tyvärr hade upplevt för mycket spänning i sitt nya liv. Sprickor hade spridit sig likt ett spindelnät i glaset! Visst var det vackert, men ack så sorgligt! Pjäsen fick stå kvar utanför huset medan vi gick in i huset för att titta på Lars glasalster. I hallen fick man kliva över skor och leksaker som låg utspridda som om en tornado dragit fram. Väl inne i rummet efter hallen visade Lars upp sina objekt. Det var härliga vaser i alla upptänkliga färger. ”Den här vasen måste stå här i minst två år innan jag vågar sälja den”, sa Lars. Jag undrade varför. ”Jo, jag har blandat två glas som kan ge spänningar med samma resultat som Fredriks pjäs där ute. Den kan spricka på grund av dessa spänningar i glaset, men klarar den sig i två år kommer den att kunna leva ett långt liv!” Jag tyckte om vasen som var blåaktig med ett mönster som påminde om fornnordisk ornamentik med ett organiskt bälte av orangebubbligt innanmäte. Den var toppenfin, men ej till salu! Det blev en mindre vas som påminde om den stora härliga vasen blå, men utan dess orange midja, som fick följa med till Värmland! Efter en stund gick vi upp på andra våningen och där uppe stod det glas som Dan var pappa till. Det kändes som om samma tromb som härjat på första våningen även hade tagit sig upp för trapporna och gjort en svängom till. Skor, kläder och leksaker huller om buller på varandra, och där, under ett par byxor tittade en stor svampskulptur fram! ”Ja, den vill vi ha en 7000 – 8000 för”, sa Lars! Efter ha tittat på allt glas på bord och hyllor gick vi ner och ut på gården för att hämta Fredriks glasskulptur. Tyngd av glaset gick vi ner till min bil som stod parkerad utanför hyttan och placerade varsamt föremålen i baksätet omlindade av filtar. Nu var det dags att lämna Transjö för att åka åter till Bergdala. Vi sa hej och jag lovade kontakta dem så fort jag hörde något nytt från Malta.

 Nu lämnade jag Transjö Hytta med en stor skulptur, ett glashuvud av Ritzman och en vas av Dan och en av Lars. Alla unika objekt. Jag hade precis lämnat parkeringsplatsen och kört några hundra meter , så stod plötsligt Ritzman där utanför sitt hus! Jag stannade bilen och gick ut och presenterade mig. Vi hade träffats en gång tidigare, kände han igen mig? Jag undrade om det fanns möjlighet för honom att berätta om glasskulpturen ”Malanhga” och om dess historia och tillkomst. Det dröjde inte många minuter förrän vi satt i Ritzmans kök! ”Vill du ha en öl?” Jag tackade nej eftersom jag skulle köra bil. ”Kaffe?” Ja, det skulle smaka bra!

                                                                                                                                                                               

                                                                                                                                                                                            Ernst-Ludvig

 

 

lp[2]

 

Glasfilmer på YouTube

Bergdala 2008

http://www.youtube.com/watch?v=4w4-BXsgZj8

Glasriket  Transjö 2009

http://www.youtube.com/watch?v=ez8mbFPXmbI

Dan o Lars/ Transjö

http://www.youtube.com/watch?v=uVoDT0pPiNo

Malta, Mdina glass

http://www.youtube.com/watch?v=jXhslCnXi4U

Länkar till hemsidor

Bergdalahyttan

http://www.bergdalahyttan.se/start.html

Magnor Glasverk.

http://www.magnor.no/forside.aspx

Mdina Glass.

https://www.mdinaglass.com.mt/

Glasriket.

http://www.glasriket.se/sv/glaset/glasbruken

Sveriges glasmuseum

http://www.kulturparkensmaland.se/1.0.1.0/31/1/

Glasakademin

http://www.glasakademin.se/

Utbildning/Kurser. 

Kosta Glascentrum          

http://www.kostaglascenter.se/

Rogers Glassliperi

Allt inom glaslagning!

http://www.glaslagning.se/start.html

 

 

 

 

P1030074

Bild1